Good old days.

Jag kom att tänka på ett gammalt dagboksinlägg från QX och bestämde mig för att republicera det. Mest för att jag gillar mig själv när jag är radikalt inställd och dels för att det inte finns något som är bättre än att läsa sin gamla dagga. Så här får ni kära läsare, en reaktion på en hemsk person som jag som tur är inte längre konfronteras med så ofta.

"2006-10-31 skaffa ett maskingevär, kvinnokampen börjar här.
jag skulle vilja ha en lång smal kniv. jag skulle befinna mig i en fotostudio läskigt lik den i programmet jag just råkat få en skymt av. framför mig skulle bingo *****, eller vadfanhelvetesfittakukskitskitjävlakräks den vidrigt äckliga mannen heter, ligga, naken och bakbunden med munkavle och hela kittet. jag skulle närma mig detta kryp med ett hånleende på mina läppar medan fotoblixtarna smattrade i bakgrunden. så skulle jag med lugn röst tala om för lilla bingo vad jag skulle göra med honom. "bingo" skulle jag säga, "jag kommer nu med hjälp av den här kniven först sticka hål i din högra testikel. se det som en hämd för alla unga flickor som svälter sig själva tack vare dina jävla moore-foton." och så sticker jag. sakta tränger kniven igenom den sladdriga och lite sega huden. bingojäveln vrider sig av smärta och försöker skrika. värre blir hans krampaktiga ryckningar när kniven börjar penetrera hans sega jävla pungkula, som trots helpungade försök att slinka undan inte undkommer min behandling. bingojäveln blöder nu ymnigt. "bingo", fortsätter jag, "jag kommer nu sticka in min kniv i ditt urinrör och försiktigt sprätta upp din kuk från ollonet upp till din penisrot, är du beredd?" bingo kvider nu som ett skadeskjutet rådjur. "se detta kära bingo, som en hämd för alla de kvinnor som blir våldtagna på grund av mäns äckligt snedvridna bild av makt och sex." jag fullföljer det jag lovat och njuter av att känna brosket i kuken göra motstånd. bingojäveln börjar nu i korta stunder tappa medvetandet. "bingo, hör du mig?", säger jag med silkeslen röst, "kära du känner du dig lite illamående? det gör inget, kräks du." han gör som jag säger när jag tvingar honom tillbaka till vaket tillstånd. "bättre?", frågar jag utan att få något svar från bingo som nu börjar kvävas av sin egen uppkastning då denna tvingas tillbaka ner i halsen på honom av munkaveln. "ok bingo", säger jag "innan du somnar helt vill jag bara meddela dig om att jag nu kommer skära upp din hals som en halal-gris. detta gör att du långsamt kommer avlida av blodförlust, vilket, om du någon gång hade fått tillfälle att tala med de djur som dör på det här sättet, du hade förstått är en mycket plågsam död." jag utbrister i skratt "nämen va tokig jag är bingo lille, grisar kan ju inte tala, oh så lustigt, tycker du inte?" jag tror inte bingo skrattar men det är svårt att uppfatta om ljuden som kommer ur hans hals är dödsångest eller just skratt. men det sistnämnda förefaller för mig inte troligt. "bingo förresten" säger jag, "du behöver inte vara rädd för att du ska dö, jag kommer se till att rädda dig i sista sekund förstår du väl? det kommer säkert finnas ett fint gruppboende du kan hamna på efter detta, där personalen kommer ta såväl hand om dig. Du kan för övrigt se det här som ett straff för allt ont som män gör mot kvinnor varje jävla dag, alla barn som säljs som slavar, alla fruar som slås blodiga, alla byar som massvåldtas av militären och så vidare. du förstår va? det måste väl kännas bra att ta på sig ansvaret för det som hela världens patriarkat åstadkommer?" jag skär ett inte alltför djupt snitt i hans hals, ser på när blodet börjar tränga fram och rinna nerför hans bröst och mage. jag kallar in mitt inhyrda specialistläkarteam, ber dom städa upp efter mig, betalar fotograferna för bilderna jag får, sätter mig i bilen, åker o säljer bilderna till nöjespressen, åker hem, drar en handtralla och sluter ögonen. "ikväll var jag minsann produktiv", hinner jag tänka innan jag somnar med en känsla av vällust i kroppen.jag erkänner att jag är bitter.jag erkänner att jag hatar.jag erkänner att det jag beskrivit ovan är något jag hoppas få uppleva någon gång i framtiden. och be sure, det kommer hända. om någon vill hjälpa mig är jag den evigt tacksam. hagamannen, cykelmannen, hugh heffner, bert karlsson, bush eller annan man går oxå bra.tycker ni jag verkar skadad? det är jag inte, bara trött på att ta skit. "

Om risken finns att man kan straffas för sådant här vill jag för säkerhets skull tillägga att det ovan lästa är skrivet i rent fiktivt syfte och att alla associationer som väckts innehållande en livs levande fotograf-blondin-kille är allt annat än verklighetsförankrade.